Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Några ord om årets sommarmöten. Av Teodor Holmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA ORD OM ÅRETS ;SOMMARMÖTEN. 287
dislka länderna, och deras bidrag till folkens andliga
lyftning måste högit värdesättas. Bland de samlade
skolmännen stågos många! betydande personligheter
och det kan med sanning sägas, att sedan det första
folkhögskolemötet, som, i sept. 1883 hölls i Jylland
på tre olika ffolkhöigsfcolbr, i Testrup, Vindinge och
Askov, och .som jag då (skildrade i denna tidskrift,
har den svenska ungdomsskolan utvecklat si<r på ett
kraftfullt och självständigt sätt. Hon hiar ju aldrig
varit en avgjutning uv den äldre danska typen utan
har från första stund i alla riktningar gått egna
vägar, och den utvuxna svenska målmedvetenheten
giav isig under Miolkomlsmötet flera kraftiga uttryck.
Norrmän och svenskar funno sig dragna nära
varandra i uppfattning av mål och medel, men från
be-mäJrkt danskt håll riktades under en förhandling
ett skarpt kritiskt angrepp m’ot den svenska
folkhögskolan. Denna är ju isynnerligen olika den
danska både med hänsyn till organisationen och metod.
I det förra hänseendet står den svenska skolan fnam
som grundad av någon fölrening eller av landsting
samt med starkt stöd av staten, medan i Danmark
folkhöigskolian danas och äges av dess föreståndare»
är således vida mer än den svenska en
personlighetens skapelse. Rörande metod betonas i den
•svenska folkhJö g skolan kunskapismed delandet), ej
minst på det medborgerliga och ’det
naturveten-skapligia området, vida mer än vad fallet är i
Danmark, däir alltid huvudsyftet varit att gie de ungaen
inre väckelse som människor och kristna.
Som sagt, det blev en skarp strid mellan
förkäm-parne för de olika riktningarna, ett meningsutbyte,
där de svenska talarna e)j lågo under, men stridlen
(slöts med ökat samförstånd och ömsesidig
uppskattning. Man fann, att, trots formernas olikhet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
