Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Onkel Frans. Av — e —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ONKEL FRANS 25
där han vuxit upp i lyckliga och bekymmersfria
förhållanden. Ända från sina tidigaste år har han blivit
omhuldad och fört ett behagligt och förfinat liv
samman med en glad syskonskara. Han var alltid en
mycket snäll gosse, som alla tyckte om, och alla
skämde bort.
Då han hunnit så långt, att han skulle välja en
levnadsbana, beslöt han sig för att bli landtbrukare. Det
var också den väg, som hans familj ansåg lämpligast;
ty någon studiebegåvning hade den unge mannen ej,
och inte heller hade han i ringaste mån någon
läggning för affärslivet. De år, hans utbildning varade,
voro synnerligen behagliga. Han såg bra ut, klädde
sig med mycken omsorg, dansade väl och ansågs för
en högst distingerad ung man, som var omtyckt
av alla.
När ändtligen studierna gått. till ända — de hade
varit ganska glada, det måste erkännas — skulle
det bli allvar av. Hans anförvanter gjorde sitt
bästa att ordna allt så fördelaktigt som möjligt för
honom. Han fick en vacker gård på arrende och
på mycket förmånliga villkor, så förmånliga, att
ett misslyckande borde vara fullkomligt uteslutet.
Bostaden inreddes ytterst komfortabelt, unge Frans
skulle ej sakna något. Och nu började således
allvaret, men det blev, sorgligt att säga, ett ganska
bittert allvar.
Frans hade bland sina övriga älskvärda
egenskaper även en rik fond av optimism. Han besåg marken
och drömde om rika skördar, som skulle inbringa
guld och gröna skogar utan alltför stor möda. Men
när Frans tyckte, att det borde regna, sken solen med
en intensitet, som var irriterande. Och när han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>