Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Italienska dagar. Av Beng Aurelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ITALIENSKA DAGAR 67
byggt av ett par gamla venezianska palats och med
en hel del praktmöbler från gamla tider.
Efter middagen sitta vi en stund i rökrummet
och se ut åt Canale Grande ined dess hundratals
åldriga palats och en arkitektur, som kan liknas
vid spetsverk i sten. Oupphörligt ljuda
gondoliä-rernas rop, ett slags svagt hojtande, jämt så högt,
att man hör och kan vika undan varandra i de
otaliga småkanalerna. Gondoliären står i aktern,
liksom fastvuxen vid gondolen, och för fram
farkosten med en åra, medan passagerarna sitta i
midten på en bred toft. Framstammen har som ett
slags drake av stål eller jura. Dessa gondoliärer
bilda ett slutet skrå; yrket går ofta från far till
son sedan urminnes tid. Numera klaga de
bitterligen över intrånget i deras skrå genom dessa
oupphörligt uppdykande små ångbåtar, som börja
upptaga konkurrensen med de förnäma gondolerna.
Men all romantik tyckes ju vara dömd att
försvinna ...
Det har varit mulet under dagen, och framåt
aftonen duggar det smått. Emellertid är vår
otålighet stor att se det världsberömda Sau
Marcotorget och piazettan, och vi skynda ut på den lilla,
smala affärsgata, som leder från hotellet till
piazzan. Där se vi nu den smäckra kampanilen rakt
framför oss och stå snart midt på torget, som
snarare liknar en sal. Trots regnet lyser marmorn
bländande vit från alla palatsen. Den molniga
himlen vilar liksom ett tak i barock över denna
enastående plats i världen.
Blott en blick ut över hamnen och San Giorgio
•— de sista vespertonernä ljuda från kampanilen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
