Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Johan Theofron Munktell. Av Vilhelmina Samuelsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50 LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET
Till det nya levererade Owen valsverk och
ångmaskin ;( men efter ofta ofullständiga utländska gravyrer
och ritningar tillverkades under de följande åren på
myntverkets egen verkstad alla de finvalsverk,
kuggverk, justeringsmaskiner och prässar m. m;, som
erfordrades. Munktell var överallt den ledande samt
utförde ofta med egen hand det viktigaste. Vad som
gjorde det hela särskilt svårt var att ändamålsenliga
verktyg saknades. Munktells första besvär var att
skapa sådana.
På lediga stunder och till stor del på nätterna
tillverkade han samtidigt nästan ensam för Brolings
räkning en hydraulisk sträckmaskin för provning av
kettingar. När maskinen var färdig, sändes Munktell
att uppsätta densamma vid Furudals bruk i Dalarna.
Medan han var där, blev han anmodad att undervisa
arbetarna i valsning av rund järn, emedan varken
ställets ägare eller någon annan i trakten kunde det.
Nåja! Munktell kunde inte valsa rund järn han heller,
men experimenterade litet själv först och lärde därpå
de andra.
För allt detta och flera dylika saker fick han
ingen särskild betalning; det fick ingå i hans lilla lön
vid myntverket. Men sedan fick han tillåtelse att på
mellanstunder arbeta för egen räkning. Det var då,
han övertog gjuteriet, varjämte han med outtröttlig
flit och uthållighet tillverkade en hel del saker, bl. a.
den boktryckarpress, vari Lars Johan Hierta tryckte
det första numret av det under hans ledning så
betydelsefulla Aftonbladet.
Nu började Munktells ovanliga förmåga bli
allmännare bekant. Och 1832 fick han av direktören för
Carl Gustafs stads kronogevärsfaktori i Eskilstuna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
