Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Johan Theofron Munktell. Av Vilhelmina Samuelsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHAN THEOFRON MUNKTELL 69
han som en far förskaffat har
oss arbete och bröd.
Hans lösen är alltjämt framåt!
Följ med, håll i! — På livets stråt
låt oss gemensamt följas åt
att slippa lida nöd! —
Efter alla dessa fester var gubben, som han själv
sade, "just litet trött", men gick likväl redan
följande dagen som vanligt till sitt arbete. Allt mera
kände han dock ålderns tyngd. Och två år senare, den
2 juli 1887, slumrade han in i frid. Närmaste
dödsorsaken var bukhinneinflammation. Det har sagts, att
en så högtidlig begravning som hans varken förr eller
senare hållits i Eskilstuna, och även då gåvos rörande
bevis på arbetarnes kärlek till deras gamle direktör.
Offentliga utmärkelser hade han fått i rikt mått.
Utom ovan omnämnda hade han ordnar, medaljer och
andra prisbelöningar i överflöd samt var medlem av
Lantbruks- och Vetenskapsakademierna.
En god sammanfattning av Munktells livsverk
innehålles i följande strofer av en samtida författare*:
Han höjer snillets trollstav; fram ur gruset
på säker grundval stiger upp i ljuset
en stad, den fliten ensam härskar i;
och hjulen svänga, hammarslagen ljuda,
i ugnen järnets vita vågor sjuda,
och mästarn tvingar nu naturens krafter
att honom lydiga vasaller bli.
*) Sedermera landshövding Axel Svedelius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>