Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Svenske bonden. Bilder ur hans historia. II. Av Gustav A. Aldén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKE BONDEN
23
bo, jordbruksminister i Tryggerska ministären, samt
Otto Magnusson i Tumhult, även ordförande i
Kronobergs läns landsting.
Detta vad riksdagen och dess arbete angår. Men
här må även erinras om, att när våra
kommunallagar fungerat ett halvt sekel, kunde med skäl sägas,
att det näppeligen fanns något annat land, där den
kommunala förvaltningen skötts så samvetsgrannt och
med så små omkostnader som i Sverige, och att det
lände Sveriges bondestånd till berömmelse, att i de
allra flesta fall det varit dess män, som, ofta i flera
tiotal år å rad, utfört det kommunala arbetet vanligen
utan eller mot ett högst ringa arvode, som knappast
täckte nödvändiga utlägg och omkostnader.
* #
Förut hava omnämnts några av de märkligare
bondemännen i Sveriges historia. Men om vi även skulle
räkna de märkliga bondesönerna, skulle antalet bliva
betydligt större, ja, mångdubblat.
Det är en alldeles säregen företeelse och som ej har
något motstycke i det övriga Europa, att årligen flera
hundra söner av allmogen inströmma i läroverken
och därifrån till största delen inträda i kyrkans och
statens tjänst. Detta sammanhänger ju med att vi
sedan urminnes tider haft ett självägande, ett
självständigt bondestånd, som man först under senaste
århundradet sökt bilda i andra länder. Vår störste
skald, Esaias Tegnér, själv sonson av en svensk
bonde, har särskilt betonat detta och yttrade därom i ett
av sina berömda skoltal: "Vi ha även en adel, som
fordom var historisk och mäktig, men dess makt strån-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
