Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Några mindre kända psalmdiktare i vår psalmbok. Av Märta Edquist - Johan Åström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110 LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET
Johan Åström.
t 1844.
Utan att vara medlemmar av den stora
psalmbokskommittén, vars ledare Johan Olov Wallin var,
insände många psalmdiktare under åren 1811—1819
sina bidrag till kommittén. Den flitigaste av dessa
frivilliga medarbetare och den av dem, som bidrog
med största antalet psalmer i den slutgiltiga
psalmboken, var Johan Åström, kyrkoherde i ärkestiftet.
Under beröringen med Åström kom Wallin att i
denne se sin förnämste medarbetare, och han
brevväxlade ofta med honom under psalmboksarbetets
framåtskridande.
Åström hör emellertid till dem, vilkas psalmer
ännu äga kvar" mycket av neologiens uttryckssätt. "Och
härligt dygdens blomma står, befruktad utav ångerns
tår", säges det t. ex. i ps. 235. Men det finns djupt
allvar och mycken kraft i Åströms sånger. Han har
rönt inflytande av den tyske filosofen Kant med sitt
stränga pliktbud. Men Åströms bästa psalmer giva
långt därutöver i religiöst innehåll, t. ex. ps. 163
("Store Gud, vad skall jag göra?") med evangeliets
kallelseord:
"Kommen, alla som arbeten,
allt är redo!" ropar han;
eller ps. 168 ("Store Gud, som handen räckte") med
den ofta sjungna fjärde strofen, där den enda
frälsningsvägen utan några neologiska omskrivningar
angives såsom "den väg, som Jesus banat".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
