Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Franzén och Geijer som psalmdiktare. Av Märta Edquist - Frans Mikael Franzén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med den gamla lutherska psalmdiktningen, men de
sakna dess kärvhet och äga i sin fulländade poetiska
form vad som tilltalar en senare tid. "Den i profan
mening bildade", säger en av Franzéns biografer,
"skall värdera Franzéns psalmer, men även den
olärde kan förstå dem."
Ehuru det milda, veka är ett utmärkande drag för
Franzéns diktning, kan han anslå mäktigt storslagna
toner. Så t. ex. i ps. 165 "Vak upp, hör vakten
ljuder!" med den allvarliga slutstrofen:
Vak upp! hör, ropet skallar:
nu är behaglig tid,
nu gå, dit Herren kallar,
med bön och bot och strid!
Vill du den nåd förnimma,
som syndarn bjuds ännu,
så tänk var dag, var timma,
att nu är tid, blott nu!
Samma fulltoniga lag och evangelium ljuder
också i den gripande inledningspsalmen 323:
Hör, Gud ännu sin nåd dig bjuder,
se, templets portar öppna sig!
Kanske härnäst, då klockan ljuder,
upplåtes gravens port för dig;
du går ej mer i Herrens hus;
ditt rum bereds i jordens grus.
Men om i dag du söker Herran
och hem hans ord i hjärtat bär,
han följer dig och är ej fjärran,
då du hans hjälp och tröst begär;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
