Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Ungdom och tidstankar. Av Teodor Holmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lyssnar man till den franska nationalsången,
Marsel jäsens eldiga ord och toner, så fångar man i dessa
den franska revolutionens första rena brinnande
hänförelse. Det var också en ung man, som diktade och
först sjöng denna frihetshymn, officeren Rouget de
Lisle i Strassburg.
Och — kan man spörja — förbli icke den nämnda
treklangens lösensord en vädjan, ett maningsrop till
alla kulturfolk, vilkas själar ännu ej äro utbrända,
att ständigt eftertrakta deras förverkligande ? Vi äro
emellertid ännu långt borta därifrån. Vi se solen och
förnimma hennes värme, men det är dock 14
millioner mil mellan jord och sol. Man har sökt att med
våld och despotism främja frihet, med pappersteorier
främja jämlikhet, med gudsförnekelse främja
broderskap. Klart borde det dock vara, att finns ingen
allas Gud och Fader, då finnas hellre inga bröder,
inga syskon, utan blott en mängd skilda individer,
mellan vilka den starkares rätt råder i ett allas krig
mot alla.
Den franska revolutionens stora program kan,
därom torde knappast tvivel råda, endast steg för steg
förverkligas, i den mån kristen anda och livsåskådning
taga väldet i individers, politikers, statsmäns och
skriftställares hjärtan.
Allt jämt födas tankar och nya uppslag fram ur
utvecklingens sköte, även i vår egen tid, och nu som
förr påkalla dessa unga hjärtans lyssnande och
vädja till de ungas medverkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
