Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till Axel Lagerwalls karaktäristik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXVII
Av aldra största vikt synes mig vara att undersöka
verklighetsbe-greppet och dess förhållande till de vetenskapliga och etiska
begrepps-hildningarne. Ditt brev innehöll en varning att behandla brännande
nutidsfrågor och en anmaning att hålla mig till en lärd undersökning.
Uttrycket “lärd undersökning44 tolkar jag dock ej såsom “historisk
undersökning44. Min avsikt vore att söka isolera ett etiskt grundproblem,
ge det en skarp formulering genom en logiskt-kunskapsteoretisk kritik,
och ange vägen för dess lösning. En fullständig lösning kan icke
vinnas utan i förbindelse med en “Ueberzeugung vom Ganzen des Lebens“
ss Eucken säger. — Jag måste ju visa, att jag tillgodogjort mig redan
utfört filosofiskt arbete, varvid just i detta det “lärda4’ visar sig.
Sedan jag lämnade Högskolan har jag arbetat i filosofi icke så litet,
även om resultaten icke föreligga i tryckta skrifter. I Freiburg utförde
jag ett par arbeten, över vilka Rickert och Gobn meddelat utlåtanden.
Mina uppsatser om Ellen Key och Eucken vittna väl även om filosofiskt
tänkande, även om de genom sin form icke kunna ensamma väga
nämnvärt, när det gäller vetenskapliga meriter. En tredje uppsats om
Religionen och skolan, vilken om en tid inflyter i Det nya Sverige, är
också av filosofisk karaktär.
För tillfället ger jag här i Lysekil ett filosofiskt kollegium. Fyra
personer ha blivit så filosofiskt intresserade, att de ombådo mig att
införa dem något i denna vetenskap. De valde då, som ju förklarligt
är, att lägga Euckens Grundlinier till en ny livsåskådning till grund
för arbetet. Som deltagarnes förkunskaper äro ringa för att icke säga
inga, är det litet krångligt med meningsutbytet. Jag hoppas emellertid
att kunna väcka intresse för filosofiskt tänkande och förhjälpa dem att
begripa Eucken, vilket icke är så alldeles enkelt.“
Ett par månader senare (27 maj 1909) fortsätter han:
Jag vill blott nämna, att uppgiften visserligen innebär tvänne
frågor, av vilka den ena: vilka äro de etiska problemen ur kritisk
synpunkt? kommer att behandlas i avhandlingens senare del och nu blott
så, att av de allmänna grundproblemen speciellt ett upptages till
bearbetning: frihets- och personlighetsproblemet. Avhandlingens förra
och väsentliga del blir ett svar på frågan: vad innebär ett kritiskt
problem med avseende på etiken? Det blir en logisk inledning till etiken.
Det moraliska livet ingår ju på något sätt i vår uppfattning och
kunskap och lämnar således även teoretiska problem, då det ju är en
omedelbar erfarenhet att det icke är alltigenom för vår kunskap klart.
Vetenskapen söker denna klarhet. Men denna klarhet sökes över tvänne
väsentligen olika sidor av detta liv. Den ena sidan är verklighetssidan,
den andra sidan är värdesidan. Filosofien har att söka klarhet över
den senare, de empiriska vetenskaperna över den förra. Varje
sammanblandning är av ödesdiger betydelse. Kants oöverskådligt
betydelsefulla insats var ju just att för första gången genomföra den kri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
