Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till Axel Lagerwalls karaktäristik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XLI
icke blott genomföras utan även så genomföras att det liv, som
därav bestämmes, skall vara ett kulturliv, måste uppfostran både
fördjupas och utsträckas. Det gäller icke blott att bättre
kunskaper förvärvas av den stora massan av ungdomen, att bättre
utbildning förvärvas för det praktiska livet, yrkeslivet, utan
framför allt att den moraliska uppfostran på ett långt bättre
sätt tillgodoses. — Det gäller väckandet och stärkandet av de
ungas ansvarskänsla för sina handlingar. Demokrati utan
ansvarskänsla och utan personlig självlagstiftning är barbari“, heter
det i ett fragment. Gång på gång kommer han tillbaka till
denna fråga, som under de sista åren icke synes vilja lämna
hans tanke någon ro. Från år 1918 härstammar sannolikt
följande utredning:
“Ingen bör, ja, ingen kan undandraga sig att taga ställning till den
fortskridande demokratiseringen av det politiska och sociala livet.
Problemet ter sig naturligtvis olika alltefter de demokratiska ideernas och
strävandenas förhållande till ens egna ideal och strävanden. För en
grupp av människor är demokratien en fientlig makt, för den andra,
den ojämförligt större, är demokratien ett strålande ideal. I själfva
verket har demokratien dels en natursida, dels en
intellektuellt-mora-lisk sida. Å ena sidan betyder demokratien blott och bart en biologisk
utvecklingsperiod, lika naturnödvändig för samhället som inträdet i
manbarhets- och myndighetsåldern för den enskilda människan. Å
andra sidan innebär den ett visst idéinnehåll, en viss moralitet och med
avsikt realiserat rättstillstånd. I det förra fallet är det icke mer
mening i att kämpa mot demokratien än mot människans övergång från
yngling till man. Ur den senare synpunkten ställer demokratien oss
alla inför ytterst viktiga och svåra problem. Intellektuellt och
moraliskt gäller det att finna den riktiga formen för det demokratiska, det
fria, det fullmyndiga livet, och att göra detta till ett verkligt innehåll
med mening och värde. Här är mycket att kämpa om och kämpa mot.
Vad betyder för oss nutidsmänniskor ett demokratiskt samhällsskick?
Och hur skola vi nå därhän? Lika litet som varje yngling blir en
full-myndig, fri man blott därför att han nått myndighetsåldern, lika litet
blir ett folk, en stat en sannskyldig demokrati därför att massan vuxit
sig nog stark att kunna bestämma över författning och förvaltning och
besluta och handla i statens angelägenheter. — Det är egentligen icke
alls längre fråga om, huruvida man vill demokrati eller icke, men det
är i allra högsta grad fråga om vad man menar med demokrati och
vad man vill med demokrati. Majoritetsvälde är icke demokrati, men
demagogi, en förstucken oligarki, men icke nödvändigt de bästes. En
demokrati, som icke har utrymme och garanti för den enskilda
personlighetens fria verksamhet, är tyranni, om den ikläder sig aldrig så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
