Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till Axel Lagerwalls karaktäristik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XLIII
Uppfostran är därför en samhällshandling. Dess rätt till ingrepp i
och ledning av individens naturliga utveckling hämtar den från de för
allt mänskligt kulturliv obetingat giltiga värden, som realiseras i de
historiska samhällena, familj och kommun, kyrka och stat.
Personlighet såsom bildningsideal kan icke betyda något annat än en uppgift
att hos sin egen individualitet upptaga samhället och med frihet
fullgöra sitt värv i samhällets tjänst."––––
Någon har i en minnesruna med rätta framhållit, att
Lager-wall hade “till ständigt ögonmärke att förena vetenskapliga och
praktiska synpunkter44. Om han hunnit fullborda sin
“person-lighetspedagogik44, hade denna strävan, så sällsynt djup och
allvarlig som den var, möjligen kunnat rycka med sig även sådana,
som stodo utanför hans individuella verkningskrets. Såsom nu
skedde, tillhör Lagerwall trots sina universella pedagogiska
intentioner dock väsentligen den västsvenska bildningshistorien.
* *
❖
Axel Lagerwalls bortgång kändes som en förlust icke minst
för Göteborgs folkskolors lärare. Därom vittnar bl. a. den
minnesvård, som på deras initiativ och bekostnad restes över hans
grav på Östra begravningsplatsen. Där äro nu hans yttre drag
bevarade i den medaljong (modellerad av G. Ålander), som
här återgivits.
* *
❖
Med denna inledning har jag blott velat foga några mindre
kända drag till minnesbilden av Axel Lagerwall. För att rätt
väga och uppskatta hans praktisk-pedagogiska insats skulle krävas
en undersökning av Göteborgs folkskolors utveckling före, under
och efter hans inspektörsperiod. Därtill är tiden ännu ej kommen.—
Det återstår endast att i korthet redogöra för denna boks
tillkomst, art och syfte.
Icke långt efter Lagerwalls bortgång väckte en av hans nära
vänner, D:r Hj. Haralds, tanken att de på olika håll strödda
uppsatserna skulle samlas och efterlämnade arbeten utgivas.
Denna tanke vann gehör, och redigeringen uppdrogs åt utg.
Det som här bjudes, är ett starkt begränsat urval ur
materialet. Anonyma och polemiska tidningsartiklar, en uppsats om
V. Norström (i GHT 29 jan. 1916) och artikeln “Svensk filosofi44
(i Sverige, statistisk handbok, 2:a uppl.) ha av lätt insedda skäl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
