Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
för medvetandet. Vetenskapen afbildar ej verkligheten utan
går till densamma för att ombilda den efter mått och normer,
som icke kunna sökas i verkligheten.
Icke ens inom de beskrifvande naturvetenskaperna kan
det realistiska sanningsbegreppet ha mer än en relativ och
strängt taget blott förberedande och ur logisk synpunkt
oegentlig mening. Beskrifningen visar sig, ju strängare den blir,
såsom omgestaltning. Och de exakta vetenskaperna omforma
sitt stoff till talvärden, som äro symboler för ett
matema-tiskt-logiskt sammanhang, verklighetens väsen till skillnad
från verkligheten själf. Verklighetens namn måste
reserveras åt intryckens och varseblifningarnas omedelbart gifna,
kvalitativa värld. De vetenskapliga begreppen äro sanna
och just därför icke verkliga. Uppgiften för vetenskapen är
att klargöra verkligheten genom sanningen, medan sanningen
aflägsnar sig från verkligheten.
Att de historiska vetenskaperna icke låta fatta sig som
någon verklighetsspegling är uppenbart. “Ren erfarenhet44
och 44ren verklighet44 finnas lika litet här som på
naturvetenskapens område. Ja, utan att den kunskapande människan
mäter stoffet med sina idéer och värdesynpunkter blir här
alls intet historiskt objekt och än mindre något historiskt
sammanhang. Antropomorfisering och personifikation äro medel
för att göra verkligheten historiskt begriplig. Historien mäter
handlingar och skeenden med ett kvalitativt mått, hvars källa
alltid ytterst är individualiteten i personlig gestalt. Därför
är historiens bearbetning af erfarenheten ledd af intresset
för det individuella och har till uppgift att driva ut allt blott
generellt genom att fatta det i dess betydelse hos och för
den enskilde. Den ståndpunkten är klar och tydlig, men med
den synes mig icke rätt kunna förenas den polemik Norström
på ett ställe i sin bok riktar mot Rickert under framhäfvande
af att all vetenskap söker lagar och formler för lagar. Om
lagarna i historien, såsom Norström antyder, skola ha helt
annat innehåll och vara af helt annan art än
naturvetenskapens, så blir frågan närmast terminologisk och kan icke
vara af betydelse för den sakliga frågan, huruvida man icke
måste såsom Rickert — men äfven Bernheim, E. Meyer och
6—211185. Skrifter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
