Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
den tvärtom för sin egen mening fordrar friheten.
Naturnödvändigheten gäller, men är icke en verklighet, och den
gäller blott inom den “ natur “, som genom naturvetenskapen
isoleras. Naturnödvändigheten h vilar därför på ett val, bakom
hvilket friheten alltid står. Den är ett blott och bart
betraktelsesätt, giltigt inom en viss utsträckning, och har
bredvid sig eller rättare öfver sig det lika giltiga indeterministiska
eller teleologiska. Det senare betraktelsesättet är vidare, ty
naturvetenskapens giltighet grundar sig ytterst på intet annat
än på dess ändamålsenlighet.
Det ändamål, som det här är fråga om, är ett universellt
ändamål, lifvet. Den vetenskapliga tanken står i lifvets tjänst
och dess sanning utgör ett tecken på närvaro af den lifsmakt
vi kalla kultur. Naturen får sin mening i kulturen och
kulturen sin i ett inre men dock universellt lif. Sanningen är
lifsvärde. Till medvetande kommer det universella lifvet i
religionen. Och i den religiösa symboliken mötas vi af icke
blott ett religiöst sanningsproblem utan af sannings problemet
i dess totalt afgörande form.
På de föregående sidorna har jag sökt skissera
grundlinjerna i Vitalis Norströms senaste bok, rik som den är på
nya och djupa tankar. För att rätt inse, hvilken betydelse
dessa tankar ha, måste man gå till ett studium och ett
allvarligt studium af boken själv. Att Norströms filosofi utgör
inledningen af en ny period i det svenska tänkandets historia
var mig visst redan af hans föregående arbeten. Det nya
arbetet ger emellertid ett klarare och mer genomarbetadt
uttryck åt det själfständigt nya än något föregående. Hvad
inflytande kan- en bok som denna få? Norström själf ger i
inledningen ett ganska pessimistiskt svar. Visst är, att en
tankebyggnads yttre öde icke beror ensamt hvarken på hur
djupt dess grund blir lagd eller på huru fast och djärft den
reser sig i höjden. Möjligt är ju alltid, att bildningen i sin
gång genom tiderna låter denna byggnad stå vid sidan som
ett visserligen vördnadsvärdt men för lifvet likgiltigt
monument af mänsklig sträfvan. Dock är all sådan pessimism i
det här fallet onödig. Det är nämligen så, att denna filosofis
problem äro i allra egentligaste mening lifsproblem, problem,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
