Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
varet. Men i den striden deltager filosofien som en ytterst
viktig medkämpe, och den, som icke ser filosofien i ljuset
af denna strid, saknar blick för dess egentliga betydelse/4
Jag har särskildt uppehållit mig vid de tre uppsatserna
Personlighetsprincipen, Intellektualismen och Kant och Vi,
då dessa synas mig vara filosofiskt mest betydande och ge
en god och skarp teckning af Norströms eget tänkande. Den,
som vill grundligare lära känna den Norströmska filosofien
bör framför allt studera: Hvad innebär en modern
ståndpunkt i filosofien?, Naturkunskapens själfbesinning,
Tankelinier och Religion och Tanke.
Om nu Tankar och Forskningar icke blott lästesmed
det intresse innehållets värde fordrar utan äfven väckte behof
af ett fördjupande och vidgande af detta studium, då tror
jag, att den aversion mot allt hvad filosofi heter, som
Nor-ström icke utan bitterhet talar om såsom rådande i vårt kära
fädernesland, skulle öfvervinnas. Det kan knappt förnekas,
att bland de “bildade44 i vårt land en okunnighet om filosofi
råder, som näppeligen torde finnas i andra länder. Att icke
alls veta vad filosofi är, anses, långt ifrån sällan, som tecken
på att vara riktigt avancerad. Men sådant hämnar sig och
följden är såsom Norström säger i slutet af uppsatsen om
Nutida franskt tänkande, att hos oss “finnas knappt
gemensamma riktningar eller ens tendenser utan blott en massa
hufvuden, fastän bland dessa visserligen många lärda,
skarpsinniga, ja geniala. Men nära nog hvart och ett drifver sin
egen synpunkt så till den grad på bekostnad af samling och
öfverblick, att allt tal om en egenartad svensk bildning
fullkomligt saknar aktuell mening. Vi äro ett folk, som det fattas
viktiga inre betingelser att vara ett folk.44
Ju mer insikten om vår kulturs splittring sprides och
känslan af det olidliga i en “bildning44 utan enhet och stil
skärpes, ju förr kommer renässansen. I den har filosofien
sin gifna ledande ställning. Som jag förut sagt, har väl redan
en brytning åtminstone börjat inträda inom tänkesättet, en
brytning med det ofilosofiska, dogmatiskt naturalistiska
tänkandet. Och att så skett, därför ha vi i väsentlig mån just
Vitalis Norström att tacka. (D. N. Sv. 1916, s. 413—418.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
