Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
som exempelvis hos israeliterna eller i Milet eller i Florenz,
så växer genast deras värde och de kunna uppnå den högsta
grad af historiskt intresse; intensiteten i verkningar uppväger
fullständigt bristen på expansiv verkan, icke kvantiteten utan
kvaliteten är, såsom vid alla värdeomdömen, det afgörande“.
Om man alltså med afseende på det sagda frågar sig, hvad
som måste komma till kausaliteten för att en “ verkanu skall
bli en “historisk41 verkan, så är svaret givet: hänförandet på
ett värde. Urvalsprincipen får man genom att hänföra
verkligheten på allmängiltiga värden.
Förutsättningen för all historia är, att människan upplefver
ej blott en verklighet utan äfven värden, som hon måste
kunna på något vis fatta och fasthålla. Dessa värden
förkroppsliga sig i verkligheten i hvad vi kalla vår kultur. En
aktuell kultur, en samtid af kulturföremål och
kulturhandlingar är alltid historiens utgångspunkt. “Das historische
Interesse wird eben immer von der Gegenwart bestimmt“, men
omöjligen af en närvarande värdeindifferent verklighet, utan
endast af det i verkligheten, som kan väcka ett allmängiltigt
intresse, kulturvärdena. Men historiens uppgift är ju att förstå
det närvarande såsom verkan af det förgångna, historien vill
enligt Rankes välbekanta uttryck “sagen wie es eigentlich
ge-wesen ist“. Man synes sålunda ej kunna bli fri från behofvet
af kausalitetsbegreppet.
Men skall kausalbegreppet spela någon roll i de historiska
vetenskaperna måste det så omändras, att det ej
sammanblandas med begreppet om kausalkategorien och de verkliga
kausalförhållandena. Benägenheten för begreppsrealism gör
detta synnerligen svårt. Begreppet kausalitet i sträng och
egentlig mening gäller endast om verkligheten, men det
förgångna är icke en verklighet. Redan därför kan det icke vara
orsak utan att hypostaseras till en verklighet. En sådan
oklarhet och hypostasering äger rum med afseende på det
naturvetenskapliga kausalbegreppet. Man skiljer icke mellan
kausalkategorien samt de primära kausalförhållandena å ena sidan
och kausallagarna å den andra. Naturvetenskapen betraktar
verkligheten ur generaliserande synpunkt och bildar allmänna
begrepp om innehållet i det individuella kausalsammanhanget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
