Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR DEN MODERNA LOGISKA KRITIKEN
AV DEN MATEM ATI SK-F Y SIKALISKA
BEGREPPSBILDNINGEN.
“Om ett bevis skulle erfordras för den centrala plats, som
problemet om vetenskapen intager i den samtida filosofien,
skulle man kunna finna det i en enkel titelförteckning på de
verk, som sedan ett tjugotal år äro ägnade åt kritiken av de
olika positiva disciplinernas principer och resultat/4 Dessa ord
äro hämtade ur Dominique Parodis nyligen utkomna
synnerligen intressanta och orienterande arbete La philosophie
contemporaine en France. Ehuruväl Parodi egentligen har
i tankarna fransk filosofi, har hans uttalande giltighet för all
modern filosofisk forskning. Man skulle helt visst finna ett
tämligen samstämmigt resultat, om man genomginge
bokkataloger över modern filosofisk litteratur från Tyskland,
England eller Amerika.
Parodi talar också om det betecknande förhållandet, att
dels personer med från början helt filosofisk bildning vända
sig till studiet av specialvetenskaperna icke blott för att “en
parler avec vraisemblence“, utan för att tillägna sig deras
metoder och fyllas av deras anda, dels facklärda gå till
filosofien för att analysera principerna och pröva värdet av de
egna undersökningarna. Man kan därför med Norström tala
om en naturvetenskapens, och icke blott naturvetenskapens
utan en specialvetenskapens växande självbesinning. Och
filosofien, såvitt den syftar till en världsåskådning, finner det
enda säkra vara icke blott att söka sällskap med
specialvetenskaperna, utan framför allt och som första och oundgäng-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
