Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
161
tydelse genom att vara en representant för eller en enhet av
omdömen. Men det är ej blott hos Rickert och med honom
förbundna tänkare, som man finner den uppfattningen, att
omdömet är tänkandets grundform. Wundts ståndpunkt är
i det hela den traditionella, ehuru man hos honom finner
det uttalandet, att vi med ett logiskt begrepp mena varje
tankeinnehåll, som kan vinnas ur en logisk tankeakt, ett
omdöme, genom analys därav.
Däremot har redan den engelska logikern Bernard Bosanquet
otvetydigt bestämt förhållandet mellan begrepp och omdöme
på samma sätt som Rickert. “An idea or concept is notan
image, though it may make use of images. It is a habit of
judging with reference to a certain identity.“ “Därför är“,
säger han, “hela frågan om övergången från begrepp till
omdöme meningslös för mig, ty jag tänker begreppet såsom
bestående blott i omdömesakten.“
Såsom ytterligare exempel på den nya logiska
begrepps-läran kan jag anföra Emile Goblot, som i sin Traité de
Logique gör gällande, att omdömet är den medvetna tankens
fundamentala och väsentliga akt samt att begreppet å andra
sidan är blott “un ensemble de jugements virtuels.“
Häri ligger principiellt samma logiska utveckling, som
tagit sig uttryck i uppfattningen av de vetenskapliga begreppen
icke såsom tingbegrepp utan såsom relationsbegrepp, icke
såsom substans- utan såsom funktionsbegrepp, varmed jag
visst icke vill säga, att ting- och substansbegrepp förlorat all
användning i modern vetenskap eller erkännande i modern
logik.
I kritiken av den matematisk-fysikaliska
begreppsbildningen, ja, överhuvud taget i analysen och kritiken av allt
vetenskapligt arbete göra sig de nämnda synpunkterna
gällande och bestämma över problemens uppställande och
lösning, i vilken riktning dessa än för övrigt må utfalla. Det
finnes dock en fransk naturvetenskapsman och filosof, som
företräder en naturalistisk eller mekanistisk metafysik med
en konsekvens, som ej skyr för några absurditeter —
nämligen Félix Le Dantec. I ett par arbeten De 1’Homme å la
science och Science et Conscience har han uppdragit grund-
11—211185. Skrifter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
