Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
vara tal om upprepning av detta så satta föremål.
Upprepningen hänför sig uteslutande på sättningarna, som följa
varandra i tiden. Det upprepat satta föremålet är ännu icke
ett upprepat föremål, utan det är alltid samma föremål, som
sättes, och en mångfald av rent logiska föremål kan därför
aldrig uppstå genom upprepande av sättningarna ... Man kan
sätta identiteten eller det identiska föremålet en gång, två
gånger, tre gånger, men därmed har man icke satt det
identiska föremålet två gånger, så att man skulle ha två
identiska föremål. Ett identiskt föremål gives det icke två gånger,
ja, icke ens en gång, om ordet en betyder siffran en. Ty
det finnes visserligen en logisk form för mångfald, men det
finnes ingen mångfald av en logisk form. “Den, som icke
inser detta44, säger Rickert, “har ännu icke lärt att skilja
mellan det logiska och den psykiska verklighet, genom vilken
det uppfattas eller tänkes eller sättes, och den, som
därför grundar försöket att ge en rent logisk härledning av
talen på möjligheten av ett upprepat sättande av ett identiskt
något, har ännu alls icke trängt fram till det rent logiska/4
Han blir utan att veta det fast i empiristiska teorier, även
om han tror sig om att bekämpa dem. Därför måste
Poin-carés rationalistiska psykologism med sitt begrepp om
‘Tintui-tion directe44 vid genomförandet röja sig såsom empiristisk
realism.
Bedriver man kunskapsteori eller logik gäller för övrigt
om “1’intuition directe44 vad Cassirer i en uppsats om Kant
och den moderna matematiken sagt beträffande geometriens
förhållande till åskådningen, att vi alltid måste allt skarpare
särskilja de element vi upptäcka i åskådningen och upplösa
dem allt fullständigare i rena begreppsliga definitioner, för
att de skola kunna bli föremål för matematisk betraktelse.
‘‘Tanken om en omedelbar eller i sträng mening “intuitiv44
kunskap i motsats till en begreppslig måste44, såsom Rickert
säger, “från början såsom meningslös avvisas. Ett blott
åskådande eller “im Bewusstsein haben“ är under inga
omständigheter redan en kunskap, huru mycket än dessa begrepp
av den äldre och nyare filosofien sammanblandas.44
I en uppsats i Logos, “Das Eine, die Einheit und die Eins44,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
