Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
Den förste, hos hvilken man finner en yttring af detta,
är Jean Jaurés, en af ledarne för den franska socialismen,
hvilken i sitt arbete “De primis socialismi Germanici
lineamentis apud Lutherum, Kant, Fichte et Hegel“ bland annat
framhäfver, att “tingen framgå ur ideerna, historien beror
af filosofien.“ Här möter man således en diametralt
motsatt uppfattning. I en diskussion med Paul Lafargue (Marx’s
svärson och stränge anhängare) har Jaurés yrkat på en syntes
af den materialistiska och den idealistiska åskådningen. Han
menar, att Marx’s materialism är identisk hvarken med den
fysiologiska eller den etiska och att den alls icke utesluter
från sig den idealistiska uppfattningen, enligt hvilken
mänskligheten hos sig äger frön till rättens och rättvisans ideer,
hvilka bilda en drifvande kraft i det historiska
framåtskridandet och den samhälleliga omgestaltningen.
Den nu pågående rörelsen har dock icke haft sitt upphof
hos Jaurés utan har spontant börjat i Tyskland. För 4
år sedan skref Conrad Schmidt i Vorwärts en längre artikel
om Kant, till hvilken det enligt honom är på tiden att återgå
för att från Hegels djupsinnigt drömmande metafysik komma
fram till en verkligt vetenskaplig filosofi. Det är dock blott
Kant såsom kunskapsteoretiker, ej såsom etiker, han åsyftar.
Först Eduard Bernstein har i högre grad tillgodogjort sig
Kants filosofi och sökt tillämpa hans etiska ståndpunkt på
det sociala lifvet. Påverkad af Schmidts artikel i Vorwärts
tillropar han socialismen ett: tillbaka till Kant! och gent emot
den ortodoxa socialismen framhäfver han, att materialismen
själf allt mer ställer sig på Kants ståndpunkt liksom de flesta
moderna naturvetenskapsmän göra det. I själfva verket rör sig
den materialistiska historieuppfattningen med ideala makter
såsom drifkrafter till den socialistiska rörelsen. Redan det
intresse, som den marxistiska socialismen förutsätter, är “från
början försedt med ett socialt eller etiskt moment och så till
vida ej blott ett intelligent utan ock ett moraliskt intresse,
så att hos det innebor äfven idealitet i moralisk mening“. I
“Die Voraussetzungen des Sozialismus und die Aufgaben der
Sozialdemokratie“, uttalar B. den öfvertygelsen “att
socialdemokratien behöfver en Kant, som en gång med full skärpa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
