Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
skapliga tankeprocessen, som otvifvelaktigt och fullständigt
motsvarar Kants. Om äfven detta är för mycket sagdt, så
har dock W. uppvisat en viss parallellism och vissa drag hos
Marxismen, hvilka möjliggöra en förbindelse med kriticismen.
För Marx är den materialistiska historieuppfattningen en
“idé“ i Kantisk mening, en “regulativ princip “ för den
vetenskapliga forskningen. Vidare har han den meningen, att till
det blotta natur stoffet hos människan kommer en naturmakt,
som verkar enligt medvetna ändamål. “Hvad som från början
skiljer den sämsta byggmästare från det bästa bi, är att han
har byggt cellen i sitt hufvud, innan han bygger den i vax.“
Arbetets resultat är redan från början till i arbetarens
föreställning, således ideellt. Öfver de rena naturkrafternas stadium
höjer sig teknikens eller “teknologiens14, som afslöjar
människans aktiva förhållande till naturen. På detta uppbygger
sig samhällets ekonomiska struktur, på hvilken i sin ordning
beror mänsklighetens sociala gruppering. På det ekonomiska
handlandets område är människan beroende af de
ekonomiska förhållandenas tvång. Dessa bli klassförhållanden, af
hvilka den enskilde kapitalisten och egendomsherren är en
produkt. Öfver dessa objektivt nödvändiga förhållanden kan
han dock subjektivt höja sig. Framför allt anknyter sig W:s
försök att utvidga och fördjupa socialismens teori till den i
det Marx-Engelska tänkandet befintliga etiska underströmmen.
Han påvisar, att i den materialistiska omklädnaden döljer sig
en moralisk teleologi. Skillnaden mellan de historiskt gifna
högre och lägre slagen af mänsklig ordning och sed, alla
omdömen om förhållanden mellan herre och dräng, frihet
och förtryck, kunna icke begripas rent kausalt, utan innehålla
i sig den förkastade teleologiska d. v. s. etiska värdesättningen.
Ett närmande till hvarandra af det Kantska och det Marx’ska
tankesystemet går mycket lättare för sig än man vid första
påseendet tror, ty Kant är en långt modernare ande än Hegel
och står den naturvetenskapliga och socialistiska
världsåskådningens tidsålder mycket närmare, “i synnerhet om man tar
i betraktande den Kanfska etikens stora betydelse för den
socialistiska samhällsorganisationens teori.44 Socialismen är
enligt W. i första rummet en etisk nödvändighet och kan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
