Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BERTRAND RUSSELLS SOCIALFILOSOFI.
Två idéer synas behärska det nutida socialpolitiska
reformtänkandet, idéen om nationernas förbund och idéen om
samhällets demokratisering. Och dessa idéer framträda ej blott
var för sig såsom tankar om värdefulla mänskliga livsformer
utan demokratien ter sig som det enda säkra medlet för
uppnåendet av en varaktig fred inom och genom ett förbund av
fria nationer. Så förkunnar prof. Nicolai i sin bok Krigets
biologi, att endast och allenast den internationella
demokratien är freden, men att freden, om en sådan demokrati
förverkligas, icke behöver framtvingas, den är en självklar
funktion av demokratiens tillvaro.
Vad man hittills erfarit av demokrati gör emellertid, att
man är något skeptisk beträffande dess obetingade och
självklara fredlighet. I en bok, som utkom före världskriget,
erinrar Robert Michels, den bekante Turinersociologen, om det
för problemet: internationalism och demokrati nog så
intressanta fenomenet, huru i alla Europas parlament det
internationella proletariatets målsmän offentligt och i rörande
samstämmighet förklarat sig vilja till sista blodsdroppen
försvara fäderneslandet d. v. s. den kapitalistiska staten incl. av
deras stater från andra folk erövrade heterogena områden.
Och prof. Gilbert Murray påpekar, att de flesta krig under
senare tiden framkallat lika mycken krigsgalenskap hos
Jingo-mobben som i den mest plutokratiska klubb. Det sista stora
världskriget har icke jävat dessa meningar.
Nu kan man visserligen invända, att de historiska
formerna och yttringarna av demokrati icke varit sann
demokrati och att de därför icke kunna anföras såsom giltiga
varningar mot tron på demokratiens fredskärlek och fredsstif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
