Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
forgen dubbelt lifligare än glädjen, at un-
; > dera
3ö É far SDN i
Detta vifar min afligt Och rättfärdi
gar. mit val; då jag bemödar mig at uns
derföka de allmänna orfakerne, til" Ungdo-
mens! ofmak för måringsflåndet. ”
Vär befämmelfe til den ena "eller
dem andra rolen. på Samhälls-theatern,-bes
ror vanligtvis af våra föräldrars begrep
om det vi kalle Zecka, Den Faderliga öm:
heten känner intet ’vigtigare föremål, än
at upfinna och fätta i verket de medel,
genom hvilka den upväxande Ynglingens
välfärd kan befrämjas. Efter hvar och :
ens egen olika känfla , utftakas planen til
den unge mannens bildande. Men . hu:
: ru ofta förfelas icke målet? huru ofta
blir icke den anvilade banan, fom af In:
billningen beftröddes med, blomfet , för-
vandlad til en törnfull fig? Detta inträf
far ofta ; och kanfke aldrig Oftare, än när
Föräldrarne, under utkomftens nögarbe-
räkning ; förgäta affeendet på Statens all-
männa väl. Så förhålla fig de, fom ön
fka at deras barn heldre må näras af an-
dras , än egna händer; fom anfe hvart
och et annat ftand. bättre, än det hvari
de: lefva, och 1 följe deraf tro det vara
deras pligt, at för ynglingen öpna andra
utvägar. Månne detta ej ofta är en följd
af männifkans vanliga fvaghet, at känna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
