Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44 fr
emgänget och lifvet få behagliga; med
et ord, det, fom våra Förfider, i öfvers
ensftimmelfe med desfa grundfatfer, kal
lade urbanitet. — Men det var om Folks
Skolorna i Köp- Städerne vi fkulle tala.
Det är meft fattige Handtverkares och
Dagkarlars barn, fom i desfa Skolor böra
njuta undervisning. De fkulle der lårasa
at blifva duglige arbetare , lycklige mäns
Ppifkor och hederlige medborgare. Och
hvaruti har man bitintils undervifat i desfa
Skolor? - Har Ungdomen, under de 7
eller 8 år han förnött; i desfa : Skolor,
fkördat annat, än några brokiga fkal af
en hjernlös chriftendom , och kanfke li
-ten: färdighet uti, at på Handtverks-vis
fköifva och fäkna? Ol! denna uplysning
är vilst ej värd” tidens plågfamma förnö-
tande. Det är väl fannt, at Religionen är
den vigtigafte kunfkapen för männifkans
fällhet; men det är väl likafå fannt, at
det lägre Folkets: barn, få väl på Lans
det; fom i Köp-Städerne , böra lära nå-
got mera, böra lära fjelfva Religionen på
et annat fätt, än hitintils fkedt. Det har
äfven altid förekommit mig at vara en
färdeles motfägelfe i våra inrättningar,
at det lägre. Folkets barn lockas: genom
penningar från verkftäderne til våra lärda
Skolor, och at i’Folk . Skolorna ER
SNÖ | til
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
