Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lifvets källor.
(1895.)
Bland nittonde århundradets eröfringar på
vetenskapens fält strålar ännu läran om kraftens oförstörbarhet
med oförvanskad glans. Den kastar sitt ljus öfver
fysikens vida fält, den lyser upp kemiens mörkaste vrår,
och ända in i de biologiska vetenskapernas täta
urskogar tränger dess förklarade sken. Medan de flesta
naturlagar endast äga giltighet inom vissa gränser, synes
lagen om energins oförstörbarhet gälla absolut.
Det hör till de många sällsamheterna i
vetenskapens historia, att då denna teoris upphofsman, Robert
Mayer, ville bringa sin upptäckt till den lärda världens
kännedom, så refuserades hans afhandling af dåtidens
främsta organ för fysikalisk forskning. Man trodde sig
stå inför en ny form af den bankrutfyordna naturfilosofin
och det bastanta naturforskarförnuftet gjorde revolt mot
denna nya art af mysticism.
Och dock hade Mayer ej blott tillämpat sin lära
på fysiken, utan äfven uttalat den tanken* som kan sägas
ligga till grund för hela den moderna fysiologin: att
de krafter som verka inom organismen äro af samma
slag som de, hvilka uppenbara sig i den liflösa naturen.
Ett år senare (1843) uttalades liknande tankar af dansken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
