Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slåttern framkommer en annan ögontröstart, sam grott
ungefar samtidigt med den förra, men som tryckt intill
marken afbidat det ögonblick då lien gått fram öfver
ängen och först då, när faran är öfverstånden, skjuter
upp för att bilda blommor och frön. Utom genom den
olika blomningstiden skilja sig dessa båda ögontröstarter
äfven genom andra karaktärer, men i stort sedt äro de
så lika, att man ej kan tvifla på deras gemensamma
ursprung. När man nu ser, att arterna af en mängd andra
släkten såsom skallra (Rhinanthus), skepling
(Melam-pyrum), söta (Gentiana) m. fi. äfvenledes uppträda i en
tidigt och en sent blommande art på sådana ställen,
där en regelbunden höslåtter pågått under många
århundraden, så drifves man onekligen till det antagandet,
att ett orsakssammanhang existerar mellan dessa båda
företeelser. Med andra ord, man föreställer sig
förloppet sålunda: genom ängarnas afmejande förstöras
hvarje år sådana exemplar, hvilkas blomning inträffar
vid slåttertiden. Däremot är slåttern oskadlig dels för
sådana stånd, som redan mognat och släppt sina frön,
dels för sådana, som ännu ej skjutit så högt, att lien
når dem. Genom denna under många århundraden
hvarje år upprepade gallring har den ursprungligen
enhetliga arten småningom klufvits i två, hvilka utom
genom den olika blomningstiden äfven skilja sig genom
andra olikheter, delvis åtminstone framkallade genom
de olika förhållanden under hvilka de lefva (den ena
bland högt ängsgräs, den andra bland stubben).
Denna nybildning af arter har sitt bestämda
intresse, där föratt den, som vi sett, på goda grunder kan
anses ha försiggått i historisk tid. Å andra sidan
förtjänar det ihågkommas, att det här dock icke varit
naturen, utan människan, som, ehuru omedvetet, utöfvat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
