Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I detta ögonblick utgör bastardläran ett af botanikens
allra fruktbaraste forskningsområden, där det af alla
tecken att döma just nu pågår en vetenskaplig renässans.
Att med konst framställa en växtbastard är i många
fall tämligen enkelt. Vill man t. ex. korsa påskliljan
med pingstliljan, så öfverför man med en pensel den
ena artens frömjöl (de hanliga befruktningscellerna) på
den andra artens honliga könsorgan, den i blommans
midt befintliga pistillen. De främmande frömjölskornen
utveckla då, alldeles som vid normal befruktning, fina
slangar, som tränga ned genom pistillens stift och
uppsöka de unga fröanlagen, hvilkas äggcell därpå
sammansmälter med den i frömjölsslangens spets befintliga
hanliga cellkärnan. När de på detta sätt bildade fröna
gro, erhåller man en bastardplanta, i detta fall alltså
en mellanform mellan påsk- och pingstlilja.
I fria naturen, där frömjölstransporten från
ståndarna till pistillen vanligen sker genom insekter eller
genom vinden, kan bastardbefruktning lätt nog inträffa,
om två närbesläktade arter växa i hvarandras grannskap.
I södra Europas bergstrakter, där pingst- och påskliljan
blomma samtidigt, äro bastarder mellan dessa båda
arter ingalunda sällsynta. I detta speciella fall har
emellertid bastardbildningen ej kunnat föranleda
uppkomsten af nya arter, enär bastarderna mellan
påsk-och pingstlilja äro fullkomligt sterila: frömjölskornen
äro förkrympta och odugliga för befruktning* så att
växten är oförmögen att frambringa grobara frön. En
dylik sexuell impotens är ingalunda ovanlig hos
växt-bastarder; sådana former kunna visserligen med konst
fortplantas genom sticklingar o. d., men i fria naturen
äro de mestadels dömda till undergång och spela ingen
roll vid artbildningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
