Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skaper, som bli dominerande i bastarden. I vissa fall
känner man nämligen det årtal, då en viss art uppstått
genom mutation ur en annan; korsar man nu dessa
båda arter, så bli, så vidt man hittills funnit, den äldre
artens egenskaper de förhärskande. För utforskandet af
arternas härstamning kunna naturligtvis dessa
förhållanden ge viktiga fingervisningar.
Men äfven i praktiskt hänseende kunna dessa
upptäckter bli af stor betydelse, icke blott för
hortikul-turen, utan äfven för landtbruket. Ett exempel efter
de Vries må förtydliga detta.
Sedan långliga tider odlar man i vissa trakter af
England och Frankrike det s. k. ärttörnet (Ulex
euro-pseus), en foderväxt, som lämnar ett utmärkt foder och
som trifves på ofruktbara marker, där inga andra
kulturväxter kunna odlas. Hela växten är emellertid
beklädd med taggar, så att den måste krossas i särskilda
kvarnar, innan den kan ges åt kreaturen. Härigenom
uppstå flera olägenheter, som högst betydligt minska
växtens värde som kulturplanta. Sedan länge har man
därför sökt att erhålla taggfria varieteter af ärttörnet
och i själfva verket har man tid efter annan funnit
enstaka exemplar af sådana, tydligen mutationer. Men
vid utsäde af dessa tagglösa varieteters frön har man
alltid erhållit den taggiga stamarten, och man har
därför uppgifvit hoppet om en taggfri varietet. Med vår
nuvarande kännedom om mutation och bastardbildning
ha vi all anledning antaga, att den taggfria formen är
en fröbeständig mutation, och att de taggiga individer,
som erhållits vid utsäde af dennas frön, varit bastarder
mellan den taggiga hufvudarten och den taggfria
mutationen. I dessa bastarder måste alltså den äldre artens
egenskap, d. v. s. taggigheten dominera. Men vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
