Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från estetisk synpunkt är ingenting att invända mot
den svenska Karl XII:s-kulten. Men om också den
enbart estetiska synen på tingen är förklarlig och
berättigad hos en skald, kan det dock ifrågasättas om en
nation i längden har godt af att välja sina ideal
uteslutande från skönhetssynpunkt. Och det kan äfven,
särskildt med tanke på svenska förhållanden, betviflas,
huruvida den entusiasm, som ständigt blickar bakåt mot
det iörflutna, verkligen äger kraft att uträtta något för
framtiden.
En af våra författare, Oustaf af Geijerstam, har i
en vacker dikt gifvit uttryck åt den tryckande
bekläm-ning, som kan gripa en nutidssvensk, hvilken står ansikte
mot ansikte med våra stora minnen. Författaren vandrar
som ciceron åt en preussare och en fransman genom
Riddarholmskyrkans grafkor, förbi fanor, troféer och
hjältesarkofager; och som de skrida fram från Gustaf
Adolfs graf till Bernadottes och från Bernadottes till
Karl XII:s, blir stämningen allt mera tryckt, fast
fransmannen ordar något om Voltaire och preussaren finner
allting »wunderbar und intressant»:
Jag gick som flackad af en hemlig skam —
jag tyckte fransmannen lät medlidsam —
jag var som barn af en förmögen ätt,
som gjort konkurs, där ingen fick sin riitt.
Och pauvre honteux’ens son, som saknar makt,
bemöts af forna likar med förakt.
Därute lyste solen muntert än. —
Jag kväfde smärtan, blef mig själf igen,
tog an ett ledigt, obesväradt sätt
och talade om dagens spörsmål lätt, —
som när man söker dölja med humör,
att man är son utaf on bankruttör.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
