Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
omedelbarhet, denna rena och fina hy, som gaf en sådan
charme åt Vårbrispoesin; men hans dikts genius, som
i Vårbris ännu tycktes betrakta världen med undrande,
halft skygga barnaögon, har under de gångna åren
förvandlats till en hög och allvarlig ljusgestalt, hvars ögon
lysa af skönhetsgudens eld.
För en kritiker, som likt undertecknad själf ej är
poet, torde det knappast vara möjligt att ge en
föreställning om denna poesis väsen. Man kan om man
jämför dessa Elegier med Ekelunds föregående diktning
nog konstatera, att det kommit till ett plus, ett visst
något, som ej fanns där förr, men att med ord gripa
detta något är lika svårt som att fånga blomdoft med
fingrarna. Måhända tar man icke alldeles fel, om man
söker en del af detta något i den öfverlägsna konst,
hvarmed Ekelund i denna samling behandlar den fria
versen. I all äkta poesi är ju formen alltid en väsentlig
del af innehållet lika visst som blommans form är en
del af hennes innersta väsen, och Ekelund har i dessa
Elegier skapat vers, som i rytmisk skönhet äro
enastående i vår litteratur. En sådan dikt är bland många
andra:
Gyllne stå morgonens träd, och den milda döden
lyser öfver kronorna.
Tonande lifvets våg, som sjunker,
i ditt.flöde själf en droppe,
tårad glädjens lust och speglande under
till att lyftas, famnande ljuset
och förgås och brista, men ej dö . . .
höjer jag hjärtats lof
till dig, till dig!
I mitt blod din sommar susar,
tonande ljufva Lif!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
