Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lunds senaste bok. Det lilla fåtal av publiken, som
lärt sig att förstå och beundra hans diktning, skola
även här med hänförelse återfinna Elegiernas skald,
endast ännu mera förfinad och förandligad än förr;
och den stora majoriteten skall med samma entusiasm
som förr göra bruk av sin heliga rättighet att inför
denna lyrik stå oförstående som en åsna. Man kan
i publikens och förläggarens intresse beklaga detta
senare faktum, men vid närmare eftersinnande finner
man saken fullt begriplig. Ty denne poet, vars
hjärta synes lika vekt som gryningens skäraste rosen*
dagrar, och vars ord falla lätta som blomblad, är
säkerligen en av de trotsigaste konstnärsnaturer som
för närvarande fresta tillvaron på vår planet. Att
göra en eftergift, låt vara än så ringa, åt publikens
smak, vore för hr Ekelund lika omöjligt som för oss
andre att leva utan syrgas: han skulle kvävas i en
atmosfar, där hans genius ej kunde få andas fritt.
Ekelund hör, liksom Hölderlin och Platen före ho*
nom, till den typ av diktare, som gå genom livet
oförstådda av den stora hopen, hånade av filister*
kritiken och sedda över axeln av de poetiska affärs«
genierna. Men medan de senares berömmelse i regeln
endast har att glädja sig åt en kort och bullrande
allestädesnärvaro i rummet, lysa de andres namn som
klara stjärnor genom årtusenden; om deras diktning
gäller det stolta romarordet: gloria melliti versus
duravit in aevum% den äkta poesiens ära skall vara i
alla tider.
Det är emellertid, så har erfarenheten visat, me*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
