Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALGOT RUHE
(1906, april)
Det ser ofta ut, som om det i Algot Ruhes per#
sonlighet funnes två diametralt motsatta tendenser,
av vilka den ena leder till klostrets drömmande, milt
skeptiska epikuréliv, den andra till agitatorns talar*
stol. Man kan måhända bäst belysa dessa två olika
sidor av hans väsen genom två citat, hämtade ur de
espritfyllda brev från Lyon, vilka Ruhe för tio år
sedan publicerade i Nordisk Revy. Det heter där om
Anatole France:
»För den tänkare, som talar ur Abbe Coignard, för den
poet, som tecknat Thais, är världens gång ett blint stapplande
och de människor, som vilja lysa henne vägen eller leda hennes
steg, fåvitska eller onda. Den är visare, som ser på, än den,
som handlande uppträder. Om han också ej är så nyttig, kan
han åtminstone trösta sig med att vara oskadlig. Och när man
tänker på hur litet vi veta om, vart utvecklingen leder, om den
ligger till höger eller till vänster, i himlen eller på jorden, känner
man sig nästan berättigad att följa de gamle kirurgernas bud:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
