Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skull begagnar ett sådant uttryckssätt (se t. ex. Viljans
sjukdomar, pag. 9), och att han alldeles icke gör
anspråk på att prestera någon metafysisk teori. Att
framställa Ribot såsom en den mekaniska världsteorins
anhängare, vilken som sista utväg i förtvivlan tillgriper
epifenomenteorin, skulle för den, som något känner
hans skrifter, i vanliga fall endast te sig som löjligt
nonsens, men får i detta samband en mindre harmlös
karaktär.
Hos Münsterberg, som t. ex. i sitt arbete Ueber
Aufgaben und Methoden der Psychologie ofta begagnar
det av Rydberg citerade ordet Begleiterscheinung om
de psykiska fenomen, finner man också uttryckssätt,
som skulle kunna sägas erinra om den s. k. epifeno»
menteorin. Men i samma kapitel, där detta sker, manar
Münsterberg den exakte forskaren »att akta sig för
att icke psykologiska problem i hans händer förvandlas
till filosofiska problem» och redan därmed har ju
Münsterberg tagit avstånd från alla metafysiska teorier*
Och den man, från vilken ordet epifenomen här»
stammar, den engelske läkaren Maudsley, är så fjärran
från att vilja uppställa några världsteorier, att han
som inledande motto till sitt stora arbete The Phy*
siology of Mind sätter denna vers av Goethe:
»Ich sag’es dir: ein Kerl der speculirt,
Ist wie ein Thier, auf dürrer Heide
Von einem bösem Geist im Kries herum geführt,
Und rings umher liegt eine schöne Weide.»
Så står det till med epifenomenteorin och dess
anhängare. Den är ingen teori och den har inga an»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
