Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grundlinjerna till växtgeogra*
fien, ehuru Humboldt och
Wahlenberg allmänt anses som
dess skapare, liksom ock till
metamoriosläran, vars grund*
läggare skalden Goethe lika
allmänt gäller för att vara. Och
vilken mängd viktiga bidrag
till den förr alldeles försummade
läran om växternas livsföre*
teelser (biologien), har han ej
framdragit i ljuset 1 Må vi blott
påminna oss, att det är han,
som dels upptäckt, dels genom
nya iakttagelser i klarare dager
framställt sådana i växternas
liv djupt ingripande företeelser
som befruktningen och därmed
i samband stående anordningar,
bastardbildningen, fröspridnin*
gen, vegetationsutvecklingen
under olika årstider, bladens
dag* och nattställning (»växter«
nas sömn»), blommors öpp*
nande och slutande på dygnets
olika tider, missbildningar,
skyddsmedel mot fiender och
ogynnsam väderlek, knopparnas
byggnad, olika slags
växtsamhällen, växternas förhållande
till djuren, skyddande förkläd*
nad m. m. Aven frågor, som
under senare tiden stått på
dagordningen och livligt de*
batterats, voro ej för honom
alldeles främmande, såsom t. ex.
de Darwinska teorierna om
botaniken har ingen forskare
hittills utövat en större verkan
än Linné. Man har också ofta
kallat honom den störste av
alla hittillsvarande botanister,
dock torde väl häri ligga en
överdrift; ty utanför gränserna
för den på ren beskrivning vi»
lande systematiken har han inga•
lunda visat sig som stor forskare.
Han har varken begripit
betydelsen av sina föregångare inom
anatomien och fysiologien, ej
heller själv gjort några upp*
täckter som beröra dessa om*
råden. Hans förklaring av livs*
företeelserna misslyckades, då
han var avogt stämd mot den
mikroskopiska undersökningen,
ja icke en gång hyste förtroende
för de mikroskopiska bilderna
och ej var invigd i de strängare
doktriner, utan vilka fysiolo*
gisk forskning är omöjlig. Där*
för gingo nästan alla hans
vetenskapliga insatser upp i
beskrivning; men den kraft och
säkerhet, med vilken han full*
följde sitt mål, drog nästan alla
samtida botanister med sig, och
så kom det sig, att den empi*
riska systematiken överväxte
och förkvävde alla ansatser till
djupare forskningar på bota*
nikens område. Icke dess mindre
framlysa i Linnés skrifter då
och då tankar, som antyda en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
