Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HENRI BERGSONS FILOSOFI.
(1913, jan.)
Bland det nya århundradets filosofer synes Henri
Bergson, en fransk professor av judisk börd, för
närvarande vara den ende, som i någon högre grad
åtnjuter popularitet även utanför sitt fädernesland. I
Frankrike är Bergson högt uppskattad och beundrad
av — åtminstone till det yttre — så heterogena element
som revolutionära syndikalister, klerikala reaktionärer
och demimonder med metafysiska behov. I Sverge,
där Bergson redan förvärvat sig en entusiatisk beundrar*
skara, rekryteras denna också från helt skilda läger;
man behöver endast erinra om ett par av de mest
representativa namnen — Gustaf Steffen, Nathan
Söderblom, Algot Ruhe, John Landquist, Fredrik
Böök — för att det hetäriskt vittfamnande draget i
den Bergsonska filosofin skall framstå i en klar dager.
Kommer så härtill, att även ärbara och tungrodda
tyska filosofer, en Windelband, en Graf Kayserling,
intresserat och andaktsfullt betyga den franske filosofen
sin aktning, så måste det erkännas, att man här står
inför en i våra dagar högst ovanlig filosofisk succés.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
