Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
endast är av kyrkohistoriskt intresse. Men i stort
sett vilar framställningen på en så bred bas och är
av så stort kulturhistoriskt intresse, att ett kort refe«
rat av några av bokens huvudpartier torde kunna in«
tressera även dem, som stå likgiltiga eller fientliga
gent emot den nutida kristendomen.
Vilka voro de yttre faktorer som möjliggjorde
kristendomens raska utbredning? — så lyder den för«
sta frågan, Harnack uppkastar, och en närmare un«
dersökning ger vid handen, att dessa faktorer varit
både många och verksamma.
Redan judafolkets starka utbredning utanför Pale«
stina var ett mäktigt hjälpmedel för spridningen av
en religion, som predikades i namn av Abrahams och
Moses* Gud. Och judar fanns det vid vår tideräk«
nings början i alla romerska provinser omkring Me«
delhavet och Svarta havet, i Mesopotamien, Babylo«
nien, Medien och framför allt i Syrien och Egypten,
där deras antal vid denna tid synes ha uppgått till
ett par miljoner. Ett ännu viktigare fortkomstmedel
hade kristendomen i den allt sedan Alexander den
stores dagar pågående helleniseringen (förgrekningen)
av österlandet, vilket medförde en viss enhetlighet i
språk och åskådningar och på detta sätt banade vä«
gen för en universell religion. Vad hellenismen ver«
kade på det andliga området, åstadkoms praktiskt i
ännu större skala av den romerska världsmonarkin,
som på det borgerliga livets område alstrade en en«
hetlighet och en säkerhet till liv och egendom som
förut varit okänd. I många av österlandets provin«
ser hyllade man den romerske kejsaren som freds«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
