Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
cj varit si allvarliga som man vanligen föreställer sig.
Visserligen krävdes det alltid ett visst mod för att
bli kristen, da ju svärdet ständigt hängde över de
kristnes huvud; men faktiskt användes det sällan, och
just känslan av att ständigt stå infor en dödsfara,
som dock sällan eller aldrig medförde döden, fram»
bragte högst fördärvliga psykologiska verkningar. De
kristne kände sig som en förföljd skara och voro det
dock i regeln icke; de kunde i sitt sinne tillskriva
sig alla heroismens dygder och blevo dock sällan
satta på prov; de tyckte sig högt upphöjda över
världen och anpassade sig dock faktiskt allt mer efter
det bestående. Den kristna litteraturen från denna
tid bär talrika vittnesbörd om denna osunda och fad»
ska livsstämning, som praktiskt även tog sig uttryck
i bestickningar av romerska ämbetsmän o. s. v.
De målmedvetna och systematiska förföljelserna
mot de kristna infalla först mellan åren 249 och 303,
och anknyta sig som bekant till namnen Decius, Va»
lerianus och Diodetianus. Detta kapitel, som sedan
gammalt utgjort ett älsklingsämne för kyrkohistoriska
författare, behandlas naturligt nog ganska knapphän»
digt av Harnack, som däremot ägnar så mycket större
uppmärksamhet åt den kamp, som med andliga va»
pen förts mot kristendomen under denna tid. Denna
kamp är huvudsakligen bunden vid namnen Celsus
och Porphyrius; det är alltså strängt taget endast två
stridsmän, vi här ha att räkna med, men, tillägger
Harnack, dessa två ersätta en hel armé.
Celsus, vars stridsskrift mot kristendomen sermo
vevas (ett sant ord) är författad under andra år»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>