Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kerna intogo med hansyn till denna fråga, ar det
faktum, att det på Aristoteles’ tid (384—322 f. Kr.)
ingalunda var ovanligt att djur blevo föremål för
rättslig behandling och bestraffades. Det var därför
redan ett framsteg då Aristoteles hävdade, att djur,
barn och andligt abnorma individer äro otillräkne*
liga och som sådana undandragna de vanliga straffen.
En jämförelsevis högt utvecklad ståndpunkt intog den
romerska rätten med hänsyn till de sinnessjukas till»
räknelighet, i det att den ej blott tog hänsyn till de
mera bjärt iögonenfallande formerna av själssjukdom
utan också till mera nyanserade och tvivelaktiga fall.
Den humana uppfattning av de sinnessjuka, som rö*
jer sig i den romerska rättens bestämmelser och även
i den högt utvecklade romerska medicinen, undan«
trängdes för långa tider genom det barbari, som un»
der folkvandringarna utbröt över Västeuropa. Aven
kristendomen har, framhåller förf., på detta område
utövat ett föga mildrande inflytande, enär den med
sin djävlatro givit stöd åt mycken vidskepelse, såsom
tron på djävlabesättelse och häxeri. Sålunda blevo
icke allenast en mängd verkliga brottslingar, ehuru
sinnessjuka, hårt straffade, utan hundratusentals sin»
nessjuka, som icke ens begått lagbrott, behandlades
som de grövsta förbrytare. Och även sådana vansin»
niga, vilkas sjukdom uttryckligen blev erkänd, levde
under samma förhållanden som tjuvar och mördare,
fängslade till händer och fötter, betäckta av smuts
och ohyra. Sådant var tillståndet i Europa ända fram
till slutet av 1700*talet, ja dess efterdyningar ha inom
sinnessjukvården fortlevat långt in på 1800*talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
