Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om Döden satt vid huvudgärden, då fanns det varken
bot eller bättring för den sjuka.
Snart nog var pojken så känd att han hämtades från
alla håll och kanter, och han räddade många sjuka, som
ingen annan kunde rädda. Så snart han kom in i sjuk-
rummet såg han efter var Döden satt, och antingen
spådde han liv eller död och alltid spådde han sant.
Han blev både en rik man och en mäktig man och till
slut hämtades han till en sjuk prinsessa långt bort i
främmande land. Hon var så illa däran, att ingen läkare
trodde sig om att kunna få henne frisk. När han kom
in till prinsessan satt Döden vid huvudgärden, men han
satt och blundade och nickade till och strax mådde
prinsessan bättre.
»Här gäller det liv eller död», sa doktorn, »och inte
annat än jag förstår, så finns här ingen hjälp», sa han.
Men kungen sa att pojken måste rädde henne om det
så skulle kosta land och rike. Pojken tittade på Döden,
och när han nickade och blundade till ett slag, befallde
pojken tjänarna att skyndsamt: vända sängen, så att
Döden kom att sitta vid fotändan. Så gav han prinsessan
hälsodrycken och därmed var hon räddad.
»Nu svek du mig», sa Döden, »och nu äro vi kvitt.»
»Jag var ju tvungen att göra det om jag ville vinna
land och rike», sa pojken.
»Det skall inte hjälpa dig stort», sa Döden, »din tid
är ute och nu tillhör du mig.»
»Ja, är det nödvändigt så är det», sa pojken. »Men
du ger mig väl tid att läsa Herrens bön först?» sa han.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
