Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Då pojken fått allting i ordning kastade han nystanet
och han hade inte färdats många dagar, förrän han kom
till ett högt berg. Och där satt en korp i en trädtopp.
Askepilten ställde sig under trädet och började sikta med
bössan sin.
»Skjut inte, skjut inte mig, så ska jag hjälpa dig»,
skrek korpen.
»Jag har aldrig hört sägas att korpstek är särskilt
gott», sa pojken, »och eftersom du är så mån om livet
så kan du ju få leva.»
Därpå kastade han bössan och korpen flög ner och sa:
»Uppe på berget här går en trollunge och letar efter
vägen. Han har gått vilse och nu ska jag hjälpa dig upp
på berget, så kan du följa ungen hem och få den lön
du väl förtjänar. När du kommer fram bjuder trollet dig
av allt det bästa han har, men det ska du inte röra.
Du ska säga att du bara vill ha den lilla grå åsnan, som
står bakom stalldörren.»
Så tog korpen pojken på ryggen och flög upp på
berget med honom och lämnade honom där. När han
gått några steg hörde han trollungen grina och pipa
därför att han inte kunde hitta vägen hem. Pojken
talade förstånd med ungen och de blevo goda vänner
och han lovade att hjälpa ungen nerför berget. Sedan
följde han ungen hem till trollets bostad, på det att den
lille inte skulle tappa bort sig igen. De gingo till korpen
som tog dem på ryggen båda två och flög direkt hem
till bergstrollet med dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
