Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dem genom berget. När han det hörde borrade han hål
och bröt väg genom berget med en sådan fart, att de
hade fullt knog med att hinna kapp honom. Då de
kommit på andra sidan berget, kastade de åt enhörningen
de utlovade svinen.
När de lyckligt och väl kommit från detta färdades de
långt om länge genom skog och mark, över berg och
vida dalar. Då frågade åsnan igen om pojken såg något.
»Ja, jag ser något långt, långt borta», sa pojken. »Det
glänser och glittrar som en liten stjärna.»
»Den är nog inte så liten», sa åsnan, »det är slottet
av silver, som vi skola nå fram till. Det ligger tre drakar
på vakt vid porten och de ha sovit i hundra år, så det
har vuxit mossa över deras ögon.»
»Då tror jag allt att jag blir pin skraj», sa pojken.
»Å nej», sa åsnan, »du får väcka den yngsta av dem
och ge honom några dussin oxar och svin, så talar han
nog med de andra och de släpper in dig i slottet.»
Det var lång väg innan de kommo fram till slottet,
men när de äntligen voro framme var allting så fint och
vackert där och gjort av silver var det. Och utanför
porten lågo drakarna och hindrade någon att komma in.
De hade tydligen inte blivit störda på de hundra åren,
ty de voro så övervuxna med mossa, att man inte ens
kunde se vad de voro gjorda av, och utmed sidorna
deras hade småskogen börjat växa upp bland moss-
tuvorna. Pojken väckte den minsta av dem, och han till
att bliga stort och gno sig i ögonen. När draken fick se
folket kom han mot dem med vidöppet gap, men pojken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
