Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
voro prinsessorna helt ovan jord. Då tog han den yngsta
av dem till sin brud och levde länge och lyckligt med
henne.
Hur det var fick han en dag en svår längtan efter
att resa hem till sina föräldrar för att hälsa på. Det
tyckte hans prinsessa inte om, men eftersom han längtade
så fasligt så fick han till sist lov att resa. Men
prinsessan tog löfte av honom att han bara skulle göra som
hans far; sa, men inte alls som: hans mor ville. Och
det lovade han. Därefter gav hon honom en ring, som
var så funtad, att den som ägde den, kunde önska sig
två ting och få dem. Han önskade sig då hem, och
föräldrarna kunde inte nog förundra sig över hur präktig
och fin han blivit.
När han varit hemma några dagar ville hans mor
att han skulle gå upp på slottet för att visa kungen
vilken herreman han blivit. Men fadern ville inte att
han skulle gå, ty han ville inte vara av med sin pojke
så lång stund som det tog att gå till slottet. Det hjälpte
inte, modern tiggde och bad honom så länge att han
till sist gjorde henne till viljes. När han kom till slottet
var han finare klädd än själva kungen. Det tyckte inte
gubben om, och för att övertrumfa pojken sa han:
»Må vara att du är finare än jag, men jag kan visa
dig min drottning, det kan inte du, och en så fager
hustru har inte du, som jag.»
»Gud give hon stod här, så skulle du få se», sa pojken,
och i samma stund stod prinsessan där. Men hon var
mycket ledsen och frågade honom varför han inte lytt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
