Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hon för, och så stoppade hon ner en massa guld och
silver på botten av säcken och la lite mat överst, och
så sa hon åt trollet att säcken var färdig och att han
kunde gå med den när han ville. Men han skulle inte
få titta i säcken, sa hon. Det lovade han att låta bli,
och så gick han.
När trollet gått sprang hon efter och gömde sig i ett
litet hål i berget nära sprickan. När han gick där förbi
sa trollet:
»Säcken är så tung så jag tror visst jag måste se efter
vad hon lagt i den», och så tänkte han knyta upp snöret
för att kunna se. Men då skrek flickan i hålet: »Jag
ser dig allt, jag ser dig allt.
»Det var då pocker till ögon på den jäntan», mumlade
trollet och vågade inte öppna på säcken utan gick med
den. När han kom fram till stugan där änkan bodde,
kastade han in säcken genom fönstret och sa:
»Här har du mat från dotter din, det går ingen nöd
på henne.»
När flickan varit hos trollet en tid, föll en getabock
ner genom sprickan i berget.
»Vem är det som sänt bud efter dig, ditt dumma kräk»,
väsnades trollet och blev så arg så han vred nacken
av getabocken och kastade honom sedan i källaren.
Men flickan blev så ledsen därför att han slagit ihjäl
bocken, som hon velat ha att leka med, att trollet lovade
göra honom levande igen. Han satte huvudet tillbaka
på sin plats, tog ner en kruka som hängde på väggen
och smorde bocken kring halsen med krukans innehåll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
