Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HERRE-PER.
Det var en gång ett fattigt folk. De hade ingenting
utom tre söner. Vad de två äldsta hette, det vet jag inte,
men den yngste hette Per. Då föräldrarna voro döda
skulle barnen ärva dem, men det var inte annat att få
än en gryta, en bakplåt och en katt. Den äldste, som
skulle ha det bästa, han tog grytan: »När jag lånar bort
grytan, så får jag alltid skrapa den», sa han. Den
andre tog bakplåten: »För när jag lånar bort bakplåten,
så får jag alltid en smakbulle», sa han. Men den yngste
hade ingenting att välja på, ville han ha något, så måste
det bli katten. »Om jag lånar bort katten, så får jag
ingenting för den», sa han, »får katten en mjölkskvätt,
så vill han ha den själv. Men jag vill ta den med mig
ändå. Det är synd, att han skall gå här och fara illa.»
Så drogo bröderna ut i världen för att försöka sin
lycka, och var och en tog sin väg. Men då den yngste
hade gått en stund sa katten:
»Du skall nog få lön för det att du inte ville, att jag
skulle bli kvar i den gamla stugan och fara illa. Nu skall
jag gå bort i skogen och få fatt på några präktiga djur,
sedan skall du gå opp på kungsgården som du ser där
borta, och säga, att du kommer med en sändning till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
