Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
varandra hörde han, att det var björnen och vargen,
räven och haren, som kommo och skulle hålla
midsommarvaka där. De gåvo sig till att äta och leva gott,
och då de voro färdiga med det satte de sig att språka
med varandra.
Då sa räven: »Ska vi inte berätta en liten stump var
medan vi sitter här?»
Jo, det tyckte de andra bra om — det kunde vara
roligt sa de. Och så började björnen för han var den
förnämsta:
»Kungen av England har så dåliga ögon, så han
kan knappt se en hand för sig. Men om han kom upp
i den här linden en morgon, medan det var dagg på
bladen, och han tog av daggen och smorde på ögonen,
så fick han igen synen, och den blev så bra som den
nånsin har varit.»
»Ja», sa vargen, »kungen av England har en
dövstum dotter också. Men visste han det jag vet, så fick
han snart bot för henne. I fjol då hon gick till
nattvarden spottade hon ut brödet, och en stor padda kom
och slukade det. Men om de bara grävde under golvet,
så fann de paddan; hon sitter rakt under knäpallen vid
altaret, och brödet sitter i halsen på henne ännu. Om
de skar upp paddan och tog ut det och gav
kungadottern, så blev hon som annat folk igen både till att
höra och tala.»
»Ja, ja», sa räven, »om kungen i England visste vad
jag vet, så hade han inte så svårt att få vatten i sin
kungsgård. Under den stora stenen mitt i gården finns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
