Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vaknade han, och så tog han dagg från bladen på trädet
och smorde sina ögon med. Och då såg han lika bra
som innan Otrogen stuckit ut dem på honom.
Nu gick han rakt till kungens av England gård och
bad om tjänst, och det fick han med detsamma.
En dag kom kungen ut på gården, och då han hade
gått där ute en stund skulle han dricka ur brunnen,
för det var hett och han hade blivit törstig. Men då
de öste upp vattnet åt honom var det både gyttjigt och
tjockt och fult. Det blev kungen riktigt vred över.
»Jag tror inte det finns en man i mitt rike som har
så dåligt vatten som jag på min gård, och ändå måste
jag leda det lång väg över berg och dalar», sa kungen.
»Ja, men om du vill låta mig få folk att bryta upp
den stora stenen som ligger här mitt på gården, skulle
du nog få både mycket och gott vatten», sa Trogen.
Ja, det var kungen strax färdig till, och knappt hade
de fått upp stenen och grävt en stund, så stod
vattenstrålen rakt upp i luften, så klar och tjock som om
den kommit ur sprundet på en tunna. Och klarare vatten
fanns inte i hela England.
En tid efteråt kom kungen ned på gården igen. Då
kom det en stor hök flygande efter hans höns, och alla
till att klappa i händerna och skrika: »Där flyger den,
där flyger den!» Kungen grep sin bössa och skulle sikta,
men han kunde inte se så långt. Då blev han alldeles
förtvivlad.
»Gud give någon visste råd för mina ögon! Jag tror
jag snart blir alldeles blind», sa kungen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
