Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. DELEN. Om Communal-Styrelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.”Husagan begränsar och’ måsle begränsa
”skillnaden ’erhéllan den fäderligå och lagens
”verksamhet, i correctionelt afseende.
Försla-”get blefve impopulärt, om det förutsatte, att
”den enahusbdnden kunde dömma den andra
"till stryk. Hänvisa till husaga en tjenare,
"och till bötér eller laglig domstol, en
hus-"bonde, måste alltså vara gränsen för
Kyrkorådens polis-makt.”
- Men skall något säkert resultat vinnas med
den här föreslagna inrättningen, erfordras
nödvändigt att uppställa’en egen art strafflag, hvars
handhafvande kunde med trygghet nedläggas uti
dessa sockne-styrelsers händer, för att dymedelst
«’Sätta den ’Så känbara bristen af all
polis-upprigt i landsorten; en brist, som aldrig kan
fyllas genom’ utaf Staten tillsatte och aflönade
Kmbetsmän, derföre :att Statens tillgångar
der-till visa sig otillräckliga. Vill man således
saken, ■ måste man vilja tnedlen, och desse äro
och måste vara, att medborgerligheten sätter
sig sjelf i verksamhet, dock alltid under
Statens allmänna ledning.
Det hufvudsakligaste syftet är: ”Att
igenom en bättre vårdad barna-uppfostran bereda
en stigande moralitet hos den uppväxande
generationen, och att genom utöfvandet af eh fa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
