Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 20 )
EJVOR.
Åt hela detta värf, åt alla edra råd,
Hur underbart hon framgång länar!
Bekän at lyckans gunft -
ODEN.
Hon gör den fvaga — nåd !
Men Ejvor, hon den vifa tjenar!
Hvad hade hennes fvek förmått,
Emot min plan i företagen,
Och visheten af mina mått ?
Du mins, få väl fom jag, den dagen,
Då Gylfe, Nordens Drott, i fjelfva fridens fköt
Och inom egen borg , förrådd , afdaga tagen,
Tillika med fit lif, fin ätt i Sverge flöt.
(Ty verlden trodde få, och tror det än, bedragen!)
Den enda af hans, hus, fom hemligt återflod,
Den enda lemning af et blod ,
På Nordens äldfta thron lå länge kändt och vördad t:.
Hans dotter, med et ord, fom än i vaggan var,
Du mins, med hvilken lift, jag frälfte hennes dar
Från deras jern , fom Fadren mördat:
Du mins, i hvilken lunds förvar,
I hvilken grottas fkydd jag henne undangömde,
För folkets fyn , iom dottren dömde,
I larmet nedergjord tillika med des far.
Du. fjelf, fom henne foltrat har,
Och af hvars trogna vård des alla fjät berodde,
Du vet, hur djupt fördold för menighetens blick,,
Hur okänd för fig fjelf, hon i fin grotta bodde.
Den ingen dödlig nalkas fick,
Och
k> /
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
