Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jean François Millet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IO
J. F. MILLET.
revolutionen till Pantheon och gravplats at Frankrikes
stora män. Ar 1806 blev Panthéon åter kyrka. 1830
blev kyrkan åter Panthéon för att 1851 vigas till kyrka,
vilket den förblev till 1885, da den ännu en gang blev
ett minnestempel.
Millet skulle mala den heliga Genovevas historia.
Och Millet, Giotto-beundraren, vars hela konstriktning
hade ett genomgående drag av den mest innerliga
religiositet, kände sig mycket tilltalad av uppdraget att i
bild skildra Paris’ skyddshelgon, som pä 400-talet
för-vanade Paris genom sin fromhet. Han skulle emellertid
ej fa dessa målningar färdiga, och, har man med rätta
sagt, sällan har en sådan förlust för konsten blivit sa
ersatt, som da Puvis de Chavannes några år efteråt
ina-lade samma ämne pa samma plats.
Redan vid slutet av 1874 började Millets krafter att
avtaga, och ehuru han fortfarande ivrigt arbetade, kände
han dock slutet nalkas. Sorgsen sade han sig nu först
klart se sin väg och konstens mening.
En morgon väcktes han av hundskall. En för
kopp-let flyende hjort hade kommit in i en trädgård i
grannskapet, där den slets i stycken av hundarna. Det är
ett järtecken^-, yttrade Millet, "det stackars djuret, som
kom för att dö bredvid mig, påminner mig om att jag
också snart skall dö.
Några dagar därefter, den 20 jan. 1875, avled Millet
och begrovs enligt sin önskan vid Rousseaus sida pa
Chaillys närbelägna kyrkogård.
Över fyrtio år ha förgått, sedan Millet dog, och
många, som 1875 betraktades som 1800-talets stora
målare, ha sett sitt rykte blekna. Mer och mer har det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
