- Project Runeberg -  Svenska poesiens historia / Del 1. Från äldsta tider till 1809 /
8

(1839-1840) [MARC] Author: Carl Lénström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•ig. Bet ges dikter, som äro rakt af antinationella,
dér-före att de bildats efter en fremmande nationalitet,
hvarvid allt för skaidén nationellt med tvång ntdrifvits,
och endast det fosterländska språket begagnats. Detta
allt skall undersökas, ty olika förhållanden häraf
bestämma olika perioder inom den nationella vtyterheten.
Vidare skall äfven afseende göras på det individuella. En
vitterhetshistoria är en historietafla med sina grupper,
skolor, men der hvar individ i gruppen är noga por^
trätterad/ Man ser således i en sådan historia först
individens eget porträtt, skaldefysiognomi, sedan denna
individs ställning i gruppen, sist grnppens och alltså hana
ställning till andra grupper, och till det hela eller
nationen. — Låtom ess nu betrakta i omvänd ordning:
Svenskens poetiska nationalitet, emedan det nationella
grunddraget genomlöper landets poesi och utgör
forklat-ring8grunden för dess egna poetiska utveckling; sedan
grupper eller perioder, för att sist genom dessa
portåker och atrier träda framför individernas porträtter«.

Ä. Svenska Poesiens nationalitet.

Den är en egen blandning, man kan kalla dess
karaktersdrag en lyrisk realism. Det lyriska utmärker det
oroliga och ögonblickligt hetsiga, det styckevis
subjecti-va; realismen dess rigtning till sak, det yttre,
substantiella, praktiska, nyttiga, det objectiva. Låtom oss
vidare betrakta oss i reiexion’s spegell

Ehrensvärd kallade Svensken ”ett trögt Jolk fullt af
hetsigheter.” Man behöfver blott. förklara dessa
genialiska kraftord, för att få ämnet tillräckligt förklaradt.
Det tröga är det yttre, objectiva, realistiska, praktiska;
det hetsiga är det inre, subjectiva, idealistiska.
Svensken är mera bestämd för det handlande lifvet, än för
ett tanke- och känslolif, likväl stör inbrottet af tanken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:03:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lcjsvpo/1/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free